Matprat
Okej, jag erkänner att det var länge sedan jag uppdaterade mig, men vissa perioder så blir mat plötsligt, och tråkigt nog, ett mer nödvändigt ont än en njutning. En transportsträcka mellan olika måsten och borden, mellan aktiviteter och läxor och ständig kamp med klockan. Och matfantasin tryter och det blir sånt som alla gillar = alla äter snabbt eftersom tiden blir en faktor. Dessutom har båda mina ugar varit inne i en period av näsrynk och blääää till allt. Då blir det inte mycket utrymme för mammas kulinariska utsvävningar. Nu har vi tack och lov passerat både den absolut mest akuta stressen och vant oss vid ett nytt schema så väl som en del ny mat.
En sak jag tänkt på är att vi ställer så stora krav på oss själva. Både i yrkeslivet och det privata. Jag har pratat med mammor (och faktiskt pappor) som känner skuld och ångest för att de serverar hotdogs med pulvermos och mamma scan med snabbmakaroner. De vill släta över att pizzabudet knackar på då och då och att barnen har rummet fullt av plastgrejer från olika hamburgerställen. Och visst, även jag kan känna mig lite fånig när jag läser om supernyttiga helyllepersoner som lagar ALLT från grunden, även kokar egen buljong. Som odlar alla sina egna grönsaker för att ge barnen det allra bästa. Och missförstå mig inte, all heder åt dem, men varför måste jag känna mig sämre för det? Man gör så gott man kan! Jag tror verkligen att en rungande majoritet av föräldrar gör sitt yttersta för sina barn och kanske kanske skulle det bli ännu lite bättre om vi skippade all panik och jämförelse och ångest. Helt ärligt, satsa på det lilla. Kör mamma Scan om det änns helt oöverstigligt att rulla egna köttbullar, men gör ditt eget mos till. Börja där. Lek lite med halvfabrikat och smaker. Jag skäms inte för att vi vräker i oss fiskpinnar, det är den nda fisken mina barn äter utan protestvrål. Och hellre det än ingen fisk alls. Istället piffar vi till det lite så gott vi kan. Och nu har vi introducerat köpta fiskburgare (mina egna dög inte) som vi trixat med. Sist blev det skivad röd lök, skivor av squash som vi stekte och la på och tomat. Ovanpå allt det goda så ringlades en sås på matyoghurt med massor av pepparrot, salt och lite peppar. Smaskigt, barn OCH vuxenvänligt och snabblagat. Så ska och FÅR det vara i livet ibland!
Inte helt lätt att få in i munnen, men är man hungrig så är man! L*
En sak jag tänkt på är att vi ställer så stora krav på oss själva. Både i yrkeslivet och det privata. Jag har pratat med mammor (och faktiskt pappor) som känner skuld och ångest för att de serverar hotdogs med pulvermos och mamma scan med snabbmakaroner. De vill släta över att pizzabudet knackar på då och då och att barnen har rummet fullt av plastgrejer från olika hamburgerställen. Och visst, även jag kan känna mig lite fånig när jag läser om supernyttiga helyllepersoner som lagar ALLT från grunden, även kokar egen buljong. Som odlar alla sina egna grönsaker för att ge barnen det allra bästa. Och missförstå mig inte, all heder åt dem, men varför måste jag känna mig sämre för det? Man gör så gott man kan! Jag tror verkligen att en rungande majoritet av föräldrar gör sitt yttersta för sina barn och kanske kanske skulle det bli ännu lite bättre om vi skippade all panik och jämförelse och ångest. Helt ärligt, satsa på det lilla. Kör mamma Scan om det änns helt oöverstigligt att rulla egna köttbullar, men gör ditt eget mos till. Börja där. Lek lite med halvfabrikat och smaker. Jag skäms inte för att vi vräker i oss fiskpinnar, det är den nda fisken mina barn äter utan protestvrål. Och hellre det än ingen fisk alls. Istället piffar vi till det lite så gott vi kan. Och nu har vi introducerat köpta fiskburgare (mina egna dög inte) som vi trixat med. Sist blev det skivad röd lök, skivor av squash som vi stekte och la på och tomat. Ovanpå allt det goda så ringlades en sås på matyoghurt med massor av pepparrot, salt och lite peppar. Smaskigt, barn OCH vuxenvänligt och snabblagat. Så ska och FÅR det vara i livet ibland!
Inte helt lätt att få in i munnen, men är man hungrig så är man! L*
Kommentarer
Trackback
