vit (?!) spenatsoppa

Mina barn brukar inte gilla spenatsoppa, eller som de själva uttrycker det, vi gillar soppan, men inte det gröna som är i. Nu är det så att jag själv verkligen gillar spenat och därför så lagar jag gärna mat med spenat ändå, elak som jag är. idag stod det åter soppa på menyn, men det fick bli en annan variant och tro det eller ej, det gick ner idag, grönt och allt. Men, som barnen själva sa, den här soppan var ju inte grön, den var ju vit! fast med lite grönt i. Och så ett ägg på toppen så kan ju inget gå fel i en ägg-älskande familj.

1 påse bladspenat, färsk vi tog en påse, man kan lätt ta mer för det krymper larvigt mycket
4 salladslökar
1-3 klyftor vitlök
8 dl vatten
1,5 tärning hönsbuljong
2 dl grädde
2 msk idealmjöl
några nävar frysta räkor
1 kokt ägg per person
salt, peppar, muskotnöt

Skala och finhavka vitlöken. Skölj och skiva salladslöken, ta med så mycket som det går av det gröna. Skölj och hacka spenaten grovt.
Fräs löken och spenaten i olivolja tills vitlöken börjar mjukna. Vrid över svartpeppar och späd med vatten + buljongtärningar.
Låt koka ca 8 min.
Rör ut mjölet i grädden och häll ner redningen i soppan. Låt koka upp och sjud ca 5 min. Smaka av soppan med ev mer salt, peppar och lite, lite muskotnöt. Häll ner räkorna, jag tar dem direkt ur frysen om de inte är för isiga för då kan det bli vattnigt. Koka inte soppan efter att räkorna har åkt ner, men värm tills räkona är genomvarma. Servera soppan med ett kokt, halverat ägg i varje talrik. Eller gör som vi, mer ociviliserade, hacka äggen och strössla dem över soppan så det går lättare att äta!

Fisk i ugnen

Om jag får välja så väljer jag utan tvekan ugnen att laga mat i. Jag gillar att kunna stoppa in saker och hinna göra annat medan det tillagas. Och medan vi ändå är inne på rester så bestämde jag mig för att rensa i frysen och kylen lite. Vi hade fisk på matsedeln, det vill jag att vi äter minst en gång i veckan. Och nu är jag sååååå trött på fiskpinnar. Men vi hade annat skumt hemma. Fisken var inköpt, styckfrysta seifilleer, vi hade lime, creme fraish och en halv påse grön sparris som jag köpt billigt. Jag älskar grön sparris. Så jag la den frysta fisken i en smord ugnsform, pressade över en lime och saltade och pepprade lite och lade folie över. In i ugnen i 10 min på 175 grader. ut igen och på med sparrisen och så rörde jag ihop creme fraish, en burk, med en rejäl klick wasabi (vanlig pepparrot går nog precis lika bra) och så ner med lite hackad purjolök och salt och peppar. Jag hade en fånigt liten mängd räkor kvar i en påse och de åkte också ner i smeten. Bre ut över fisken och så in i ugnen igen. laga tills fisken är klar, det beror lite på tjockleken på fisken. Till åt vi potatismos. En hit även hos dem som inte är så glada för fisk, wasabi/pepparrot dödar ganska mycket fisksmak!

Lågkonjunktur

Plötsligt svämmar media över av larm om hur illa ställt det är i vårt avlånga land. Och jag kan märka det på matpriserna. Vi skulle köpa äpplen i lördags och plötsligt kostade påsen med fyra ganska stora röda äpplen 47 kronor. Allvarligt talat??? Det blev inga sådan äpplen, det blev istället en fruktsallad med en banan, några billiga äpplen, en apelsin, ett päron och en låda vindruvor för 45 kronor i stället. Lite lyxigt, men gott och mitt samvete skär hellre massor av olika frukter till en sallad än skickar med äpplen för mer än 10 kr styck till skolan med barnen där de äter en tredjedel coh slänger resten.
På tal om att slänga mat, vi är notoriskt dåliga på att ta vara på rester. Om det blir mycket över så gör vi lunchlådor men vad gör man när det blir larvigt lite kvar? Den där skvätten som är för mycket att kasta men för lite till en måltid elelr när det fattas andra tillbehör? Vi gillar tacos och ofta blir det färs över, den där klimpen som inte blir en ny måltid men som man ogillar att kasta och som således åker ner i en burk och blir kvar en vecka i kylen innan man kastar den. DÅLIG matekonomi. Alltså exprimenterade jag lite. Det blev en pastagratäng med tacosmak! Massor av fullkorn i och med fullkornspasta, ostkanten som var kvar och lätt tråkig åkte ner i ostsåsen och så lite bönor för att dryga ut poteinet.

Vi använde rester av tacokryddad köttfärs, jag tror att det var ca 150 gram kvar, inga mänder alltså. I det rörde jag ner en burk kidneybönor, en burk maskorn och så drygt en dl salsa. En bit röd paprika skar vi ner och lite salladslök. Men det är ganska valfritt. Hade vi haft morot hemma kunde jag ha rivit ner det i röran också.
Bottnade en ugnsform med detta och kokade fullkornspasta. Den blandades med en ostsås, tex en vit bechamel som man använder till lasagen med riven ost. Jag blandade pastan med såsen och lade ovandpå i formen. in i ugnen och se till att allt blir varm och får en fin färg och bubblar lite. Allt är ju redan färdiglagat så det krävs inte så lång stund. Om man är petig så ska man inte koka pasten helt mjuk, lite al dente är bra för den fortsätter ju att tillagas i ugnen. En sallad till coh så var det slut på massa fåniga rester.
Bra ekonomi i en lågkonjunktur!

Rulle för många

Innan jul hade vi gäster över till lunch. Jag klurade länge på vad som var praktisk mat att förbereda och kom då ihåg en gammal klassiker från 80-talet. Pannkaksrullen! Oj så många sådana man åt då på alla olika fester. Men så föll den i glömska och det var lite synd. Lätt att göra och framför allt till många, det går bra att förbereda och man kan fylla med olika saker. Jag har ätit med köttfärs, min favorit, men även med svamp och räkor. Bara fantasin kan sätta gränser. Varje rulle ger ca 10-12 bitar beroende på hur stor långpanna man har och det är ganska mäktigt. Man kan fylla en påt med färdiga rullar och värma när gästerna kommer och då kan man utfodra många! Här var vi 8 personer och två rullar räckte gott och väl. Men det beror på hur hungrig man är. Till serveras en sallad och en kall öl är riktigt gott till en kryddig köttfärs. Så nu återupplivar vi den gamla hederliga pankansrullen igen!

Till en rulle behövs:
4 ägg
2 dl mjöl
1 tsk salt
5 dl mjölk

Vispa ihop salt, mjöl och mjölk till en klimpfri smet och vispa sedan ner äggen. Häll i en långpanna med bakplåtspapper som du penslat med lite olja eller smält smör för att vara säker på att den ska lossna. Grädda i 200 grader i ca 30 min. Nu pöser det upp som en vulkan på sina ställen, var lugn, det blir bra ändå! Pannkakan ska få färg och stelna så anpassa tiden efter din ugn.
Vänd upp pannkakan på ett nytt bakplåtspapper och dra försiktigt av det papper som den gräddades på. Låt svalna lite.

Fyllning till en rulle:
Köttfärs med mexikansk smak
600 g nötfärs
2 gula lökar
2 klyftor vitlök
1/2 pkt krossad tomat'
2 msk hackade jalapenos
1 påse tacokrydda
salt och peppar

Hacka lök och vitlök. Fräs i olja utan att det tar färg. Häll över i en gryta.
Fräs köttfärsen så att den blir smulig, krydda med salt och peppar och häll i grytan.
Tillsätt krossag tomat, jalapenos och tacokryddan och låt puttra i 10 min. Smaka av. det gör inget om det är kryddstarkt, vill man ha mer tacosmak kan man även ha i lite chilipulver. Låt fyllningen svalna lite, men inte kallna innan den bres ut på pannkakan. Rulla ihop pannkakan och lägg med skarven neråt. Om man ska äta direkt så kan man göra fyllningen medan pannkakan gräddas och fylla den varm och servera direkt. Annars låter man rullen kallna och när det är dags att äta så värmer man upp den i ugnen. Gillat man ost kan man strö över lite riven ost innan den värms. Skär i skivor och servera med en rejäl sallad.

Middagsgäster

Och plötsligt så faller vardagen på plats lite mer och tiden räcker till mer än bara det allra mest nödvändiga. Alltså återupptog vi vårt sociala liv igen. Mycket trevligt, men min hjärna hade liksom kopplat bort det där med mat så det var en utmaning att hitta på något gott att äta. Men med lite hjälp på blev det en getost-toast med blandad sallad till förrätt och den gick till och med ner hos vissa barn! Och hos alla vuxna! Väldigt enkelt, men gott. Det finns nu små rullar med getost som är precis lagom att lägga på en skiva baugette eller pan risch för att sedan rostas i ugnen tills osten precis börjar smälta och brödet är lätt gyllene runt kanterna. Direkt på fat med lite blandad sallad, gärna någon sort med lite beska i och så lite flytande honung ovanpå. Klart, och gott!


Till varmrätt gjorde vi en helstekt fläskfilet som skivades och serverades på en blandning av skivad, ugnstekt potatis och squash som blandats med små tomater, oliver och rouccolasallad. Överst ringlade vi basilikaolja. Det skulle ha varit fetaost smulat över hela härligheten, men den glömde vi så den ligger kvar i kylen... men det gick bra ändå.
Till 8 personer kan man räkna med 1 kg fläskfilet, putsad och delad i bitar som är lagom stora att få ner i en stekpanna. Bryn filen på hög värme runt om och krydda. Stick en köttermometer i den tjockaste biten och lägg i folie. Stek filen i 125 grader till en innertemp på 65-68 grader och ta sedan ut köttet och låt det vila. Man kan steka det samtidigt som man tillagar potatisen, men man kan också göra köttet först och medan det ligger och vilar så tillagar man resten och om man vill ha öttet varmare så kan man värma på det en kort stund i ugnen innan servering.
Vi använde 1,5 kg potatis som skalas och skivas vilket kan göras i förväg. 2 medelstora squash och så olivolja att smörja formen och vända runt det hela i innan det steks i ugnen. Det ska bli klart, inte rostas till knaprighet (om man inte hemskt gärna vill det...)
När potatis och squash är klart, blanda med 2 askar coctailtomater, några rejäla nävar rouccolasallad, en burk oliver, gärna blandade och smula över fetaost efter smak. Skiva filen och lägg ovanpå allt sammans och ringla över basilikaoljan. Klart.
Jag tillagade allt i en långpanna och efter att allt var blandat så serverade vi det vid bordet i en stor ugnsform.
Basilikaoljan bestod av:
1 dl olivolja
4 msk vatten
2-3 klyftor vitlök
2 krukor basilika
0,5 tsk salt
svartpeppar efter smak

Mixa allt till en grön sås! Detta kan också göras klart innan! Jag tycker att det var enklare att göra med stavmixer men det går att mixa i en vanlig mixer också.

Och efterrätten? Chokladfondue med frukt och marchmallows att doppa! Lite mörk rom till de vuxna och så var kvällen gjord!

Ny smak på gammal mat - köttfärsbiffar

Det börjar bli bättre med allas våra tänder, men fyyyy vad tjatigt det är med "mjuk" mat hela tiden! Häromdagen fick jag ett mindre utbrott när alla önskade köttfärs IGEN och helst i biff-form. Jag tror att jag har lagat köttfärsbiff på både höjden och tvären och längden. Men men, okej. Till då? Jo, då skulle det vara mos och barnen som vägrar äta något vettigt i övrigt sa att de ville ha detta, då lyder mamma, av ren utmattning.
MEN jag är också en elak diktator i köket så det fick bli lite ny smak på det gamla herderliga.
Västerbotttensost heter min favorit just nu. Riven i mos ihop med nymalen peppar och en PYTTE-gnutta vitlök så blir det super. (ja och så salt och mjölk och smör då som vanligt här hos oss)
 Och i köttfärsen klipptes det ner småsmåsmå bitar av bacon, ca 1/2 paket till 500 g färs och så ett par rejäla nävar ost. Salt och peppar och så den där lilla lilla gnuttan vitlök. Poff så fick man ostsmak, lite rökta toner och en hint av något annat... och det gick ner!!! Hos alla!
Ett tips är att steka i teflonpanna om man har för ost i gjutjärn är inte någon hit! Och att steka på medelvärme för att inte bränna osten. Det var lite trixigt att få färsen att hålla ihop men om man finriver osten så går det lättare, det gjorde inte jag första gången *harkel* eftersom jag var lat. Men man lär sig av sina misstag. Var försiktig med saltet också eftersom bacon är salt. Gröna ärtor eller rivna morötter till och en klick lingon för de bokstavstrogna och så var maten klar!


kycklingfärsbiff med parmesan

Plötsligt måste all mat vara mjuk och inte ha något motstånd för att kunna ätas eftersom 2 av 4 personer i familjen har ont i tänderna. Ont med stooort O. Alltså kan vi glömma biffen och majskolvarna på en stund och snarare frossa i soppa och gröt. Men iblnd blir man lite less på bara flytande och vill ha något mer matigt. Då är kycklingfärs bra för det är mjukt, magert och gott. Och med potatismos till så kan alla i familjen äta trots allt. Nackdelen med färsen är att den är relativt smaklös så den kan behövas kryddas lite. Idag provade jag med riven parmesan och det blev gott. Man kan dock inte steka på allt för hög värme för då bränns det lätt med ost i smeten. Jag löser det problemet genom att steka mina biffar till fin färg i stekpannan och sedan lägga in dem i ugnen för att bli klara medan jag gör sås och mos. Ca 150 -175 grader är lagom för att få dem klara i mitten. Kontrollera dock noggrant eftersom det handlar om kyckling.
Färsen blir ganska kladdig, så jag klickar den med två matskedar och trycker till med en stekspade för att de ska bli något platta och därmed lättare färdiga i mitten.

till 4 personers biffar använde vi idag
1 pkt färs, brukar vara 400 g i ett paket
knappt 0,5 dl ströbröd
knappt 1 dl riven parmesan, jag hade bara den trista sorten i påse idag men det går
ca 0,5 dl grädde, börja med mindre och prova dig fram
1 litet ägg
salt och peppar

Blanda färs, ströbröd och ost. Späd med ägget och sedan tillräckligt mycket grädde för att få en smet som håller ihop och går att forma. Salta och peppra. stek biffar.

förutom moset så hade vi en sås. När alla biffar var stekta så hällde jag i det av grädden som blev kvar när jag gjorde färsen, lite kokvatten från potatisen och så en skvätt mjölk, totalt ca 4 dl vätska. Kanske 5... I där åkte en halv tärning svampbuljong och så några msk kycklingfond, lite vitpeppar, soya och så lite redning. Smaka av och koka ihop. Så var middagen klar. Lite ärtor till och det är ganska likt en klassisk wallenbergare fast på kyckling.

barnmat? Nope. tydligen inte

Jag har länge varit väldigt glad över att mina barn gillar otypiska barnsaker när det gäller mat. De äter gärna ädelost, brie, chili, thaimat, skaldjur och entrecote. Vi har kunnat servera ganska varierad kost, inte BARA fiskpinnar och falukorv. Men så plötsligt har fler och fler rätter försvunnit från menyn, minerna blir allt surare vid bordet och det är allt som oftast ett blääää när talriken kommer på bordet. Jag försöker intala mig att det är en FAS, det går över. Men man undrar ju ibland. Särskilt när man är inne på femte veckan i rad med både fiskpinnar och falukorv på menyn...

Härom dagen skulle vi fixa hela dagen i trädgården och jag hade inte superplanerat middagen så det blev lite spontant. Men kött gillar de ju och grönsker kan gå ner... pasta funkar alltid. Så en vanlig måndag så blev det grillade skivor av lammstek som fått marinera i olivolja ca 1 dl, balsamvinäger knappt en halv dl, salt, peppar, 2 krossade och sedan skivade vitlöksklyftor och två rejäla grenar rosmarin klippta i småbitar samt några nypor torkad chili. Dubbla plastpåsar, lite go massage och så skaka av. Grillat under lock blev det ljuvligt kött med mycket smak och lite sting av chilin. Till kokade vi fullkornspasta och så lagade vi en rattatuie eller snarare ratta-ture. (se recept på bloggen) Höjdare tyckte vuxna i familjen. Urk, blä och fy tyckte barnen. Starkt kött, gröna konstiga saker på, rött (dvs tomat) i såsen och BRUN pasta. Så nu ger jag upp. Jag ger mig liksom. Och fortsätter att intala mig att det är en fas.

Vi njöt i alla fall. Och det blev goda lunchlådor. Vill man lyxa helt så kan man ju bara äta ratta-ture med lamm och smulad fetaost över hela härligheten. garnera med en färsk kvist rosmarin och det är rena rama lyxmaten!

födelsedagsmiddag i all hast

Igår fyllde mitt äldsta barn 8 år. Detta skulle firas av familjen tänkte vi men plötsligt så blev det så komplicerat när det var vardag och alla ska hinna med att komma hem från skola och jobb och så inte stanna för sent etc etc. Alltså bestämdes i all hast att alla skulle komma på mat istället för bara tårta. Jättetrevligt, jag gillar spontana saker. Utom när jag har tandvärk och inte kan tänka... Men någon liten matinspirerad hjärncell fanns det så mat blev det. Baconlindad fetaostfylld fläskfile och klyftpotatis med tomatsallad och kall sås. Det gick hem. Och så tårta som efterrätt, en hembakad prinsesstårta vars vaniljkräm av misstag spred sig över mer än halva köket kvällen innan, sisådär vid 22.30-tiden när den trötta modern skulle vispa den... så under middagen fick vi vara utan gardiner, de var i tvätten för att bli av med all vaniljkräm. Tips i all välmening: tappa inte taget om bunken du vispar i medan elvispen är igång!!!

Fläskfile som man steker hel är praktiskt när man har gäster, den står i ugnen och sköter sig själv och osar inte så mycket. Och har man varmluftsugn så kan man köra potatisen samtidigt. Har man inte den möjligheten så kan man även äta kokt potatis eller ris till. Eller bara en rejäl sallad. Går också väldigt bra.
Tänk på att inte steka köttet allt för länge och låta det vila innan det skärs upp i skivor.

Jag använde två stooora rejäla fläskfileer till 9 personer. Putsa köttet ordentligt och skär av ändbiten som är smalare så att du får ett hyfsat jämntjockt kött. Restbitarna kan man täna ner och spara i frysen (om du köpt färskt kött) och när det finns tillräckligt med ändbitar kan man göra en pastasås eller gryta. Skär ett paket fetaost i ganska tunna skivor. Skär en skåra mitt i fillen längs hela men inte rakti genom, den ska hänga ihop i mitten. Peppra men salta inte. Lägg i fetaostskivor och kläm ihop. Linda baconskivor runt filen för att hålla ihop den. Det gick åt ca 1,5 paket till mina. Lägg i en ugnsfast frm och tillaga i 200 grader i ca 20-30 min, känn på köttet, om det känns fast så är det klart. Det blir ganska mycket sky i botten av formen. Låt köttet vila i formen med vätskan och allt i ca 5-10 min under folie. Om du har kört potatis samtidigt så kan man vrida upp värmen lite och få yta på potatisen medan köttet vilar så är allt klart samtidigt.
Som sås smulas resten av fetaosten ner i creme fraish och smaksätts med svarpeppar, salt och vitlök. Kanske någon ört om man vill.
Skär upp köttet i sneda skivor och servera med tillbehör.

en gammal flaska glögg

jag hade en effektiv dag nyss och röjde i alla små vrår där man inte alltid kollar så noga. Och där hittade jag en flaska starkvinsglögg från i julas. Hoppsan då. Och plötsligt började jag fundera på hur man skulle kunna använda den. Jag är lite för konservativ för att börja drick glögg i augusti så det var för mig uteslutet. Nu har det ju dock regnat lite i olika perioder, temperaturen har sjunkit och matlådorna i frysen är slut... alltså kallades det på lite mer rejäl mat. Det fick därför bli en köttgryta med potatismos till för i vår affär har färskpotatisen antagit gigantiska proportioner och är mjölig nog för att mosa utan att det blir tapetklister. Halleljua. Glöggen blev en god smaksättare som mest gav intressant smak och inte så julig tousch som man kanske kan befara. Så det är ett av många sätt att konsumera den överblivna juldrickan mitt i sommaren. Vad jag ska göra med resten? Hmmm det återstår att se!


en rejäl gryta:

600 g nötkött, tex högrev, fransyska eller ytterlår putsat och i ganska rejäla grytbitar

2 gula lökar i bitar

3 morötter i bitar

20 svampar i kvartar

1/2 paket bacon, finklippt

1 klyfta vitlök, hel

salt och peppar

1/2 dl kalvfond

2-3 dl glögg

2 dl vispgrädde


Bryn köttet i omgångar i en stor gryta. Se till att det får fin färg runt om, salta och peppra och ta sedan upp det. När allt kött är brynt, fräs baconbitarna, svampen och löken. Se till att löken inte blir bränd. Lägg tillbaka köttet och tillsätt morot och den hela vitlöksklyftan. Häll på glöggen, fonden och peppar. Börja med den lilla mängden glögg, ser det för lite ut, häll på lite mer. Låt grytan sjuda under lock ca 30 min. Häll på vispgrädden och koka ytterligare 20-30 min och smaka av. Mer fond? Med av något annat? Är såsen tunn så kan den redas annars så kan den vara, grädde kokar ihop till mer simmig konsistens. Men glöggen kan göra att det inte blir så tjock sås som man vill (läs som vi vill) ha. Servera med kokt potatis, potatismos eller ris. Och blir det över så kan man ju fylla på lunchlådeförrådet.


Annan korvgryta

Plötsligt så känns allt gammalt och tjatigt. Okej, vi har fastnat, om inte i vinkelvolten så i alla fall i tråkiga-mat-träsket. Dessutom orkade ingen åka till affären för att handla när det var regnstorm härom dagen... alltså fick det bli lite man tager vad man haver. Frysen inehäll ännu (!!!) en bit falukorv och ett paket choritzo. Jaha. Vad mer? Lite paprika, lök och några burkar majs fanns också. Krossad tomat och grädde finns alltid. Vad kan man göra av det? En mix av korv stroganoff och choritzogryta? JA! När vi åt insåg jag att detta kan man med födel göra dubbla middagar av. Dag ett: grytan med ris. Dag två en gratäng med kokt pasta i botten, grytan ovanpå och så ett lager ost elelr för dne ännu mer ambitiösa: en vit sås med ost på och in i ugnen. Ost funkar om man inte har hettat till det allt för mycket med kryddor och vit sås kan vara bra om man är generös med chilin, det tenderar att stå till sig och bli hetare enfter någon dag... Prova!

Jag lagde på ungefär följande:
1/2 falukorv
1 pkt (dvs 3 korvar) choritzo
1 stooor gul lök
2 röda paprikor
1 burk majs (osötad, ÄNTLIGEN!)
2,5 dl matgrädde
ca 1,5 dl krossad tomat
chilipulver, paprikapulver, salt och peppar

Skär korven i bitar och stek den ordentligt, den behöver få yta. Lägg över i en gryta efter hand om det är mycket. Skär löken och fräs den så att den blir mjuk men inte tar färg. Lägg ner i grytan. Häll på majs, taomatkross, grädde och kryddor. Låt det puttra. Skär paprikan i bitar och lägg ner efter 5 min. Koka ihop ca 5 min till och krydda efter smak! Servera!

regnväder och födelsedagsbuffe

I helgen har vi varit borta hela familjen för att fira släkt som fyller år. Det blev en överraskning att vi "barn" planerade och lagade en lunch åt de som fyllde år. Lite trixande men väldigt roligt och massor av mat! Visserligen var vi många till lunchen, men det hade nog räckt till ännu fler för det blev massor över! Jag kan ju också avslöja att när vi planerade vårt kalas så ingick INTE regn i denna bild av den perfekta dagen ute på soldäck... men men, man kan inte styra allt så plötsligt satt vi där under en markis med fel lutning och blev allt mer fuktiga. Det gick och vi hade trevligt och maten blev god, men kanske inte vad vi hade tänkt.
maten då? Detta ÄR ju en matblogg. *L*
Det blev grillad lammfile på spett och entrecote på spett. Några köpta färdigmarinerade och några som fick ligga i en färdigköpt marinad. Det var lite synd för det kunde ha blivit ännu godare, nu fick vi leva med en syntetisk citrussmak som hela tiden låg som en lätt dimma över köttet elelr en allt för markant och artificiell chilismak som brännde av ytlagret på tungan. Till det så serverade vi majschips, tre olika dippsåser, grönsaksstavar, nybakad baugett och en potatissallad som bestod av en hemlagad aioli, potatis (så klart) gröna bönor, små tomater, rödlök och gräslök. Lagom kladdigt och gott för den som gillar potatis.
Desserten var en stor skål chokladpudding med vispgrädde eller (för vissa dock OCH) en fantastisk tårta i 4 lager med vaniljkräm, grädde och färska skogshallon. Hela denna härlighet dekorerades med riven mörk choklad och så lite text i smält choklad och ett ljus. Pampigt! Jag avslöjar gladeligen att det inte var jag som bakat denna fantastiska botten som blev hög som en hatt och som var jättefin. Ja gkan bara buga och skämmas lite över att jag inte lyckas med liknande bravader utan är förpassad till de platta skapelserna...

Jag avslutar med ett fantastiskt recept på marinad för den som inte blir så sugen på köpta dito efter min lilla sågning... Det här är perfekt till fläskfile, men tänk på att den massiva mängden salt gör att man behöver ganska rejäla köttbitar för att de inte ska bli för torra, så rejäla bitar, gärna 4x4 cm. Grillas under lock så att de blir lite saftiga och inte för länge!
Torka av köttet innan grillningen och se till att ha genomblöta spett. Passar också till lamm och ätes med fördel till en maffig grekisk sallad!
Marinad: (lagom till ca 600 g kött)
0,5 dl neutral olja
2 msk paprikapulver
1 msk torkad oregano
2 msk salt (jag har inte skrivit fel!)
1 stor gul lök, skivad
1 msk grovt malen svartpeppar
1 dl vitt vin (fungerar med rött också, men vitt är att föredra!)

Blanda marinaden och skär väl putsat kött i bitar. Marinera gärna minst 6 timmar och vänd på påsen då coh då. Ta upp köttet och torka av det innan det träs på spett och grillas.

Falupytt

Idag ville barnen ha korv och makaroner. Vi är för trötta för att grilla på kvällarna nu, det är hett hett hett i vår lilla trädgård. Dessutom så tar det viss tid att fixa igågn grillen och vi ville till havet i kväll. Så visst är det snabbt med makaroner, men Nope sa jag som verkligen är trött på mjöliga böjjar i alla dess former just nu. Tänka tänka i hettan. Det fick bli en kompromiss med falukorv som okej, men i en pytt med stekt nypotatis, lök, gröna bönor och så en sås till med massor av söt-stark senap i creme fraish. Lagom stora bitar potatis, det går bra med överbliven också, eller färsk, korven i bitar och så lite lök och bönor. Massor av svartpeppar och så steka potatisen gyllene. Visst, det går åt en del fett, men det är gott. Och salt behövs knappt, det är så salt med korven. Jag gillar ganska mycket lök i min pytt, men barnen vill bara ha smaken, inte bitarna så vi skär stora bitar = lätt att plocka bort. Idag fick vi steka i två pannor för att det skulle bli yta på allt, men som en snabb lunch om man har potatis kvar så räcker det nog med en stekpanna. 
Såsen ville jag ha med sting så det var en rejäl matsked Västervikssenap som åkte ner i en burk med creme friash ihop med lite salt för smakens skull. Middagen gick ner trots att den var 100 % makaronfri, men såsen fick vi vuxna behålla för oss själva. 
Nästa gågn kan jag tänka mig att även ha med svamp och squash i pytten, då blir det matigare och känns lite nyttigare. Och så behöver jag skaffa en stooor teflonpanna, då krävs inte lika mycket fett när man steker potatis. 
 

Kycklingmarinaderna

Ja det blev en lyckad middag i lördags, vi kunde sitta ute och njuta läääänge, trots att det bara är i början på maj och maten blev bra. Men ärligt talat så var nog det viktigaste att vi hade så himla kul och trevligt! Tack vare våra gäster som vi tycker om och som inte hade något emot att inget var direkt klart eller organiserat när de kom. Och med tanke på hur förra sommaren blev så får man verkligen se till att passa på att njuta av sol och värme. Sagt och gjort. En grill inköptes (den förra grillade vi sönder kan man säga för gallret mjuknade och ramlade ner...) så att vi kunde grilla vår kyckling. Förrätten gick åt kan jag säga och det krävdes en viss lekpaus för att få plats med någon middag. Inget fel i det alls.

Kycklingen blev ett experiment, men dock lyckat sådant. Två olika sorter blev det:

Yoghurt och vitlök
var tongivande i den ena som fick vila i två burkar matyoghurt, 3 klyftor pressad vitlök, en näve klippt färsk oregano och massa svartpeppar och paprikapulver. Detta rörde jag i en bunke och slängde i en liten nypa salt och så ner i en plastpåse ihop med kycklingen. Skaka skaka och låt ligga. Jag brukar skära mina kycklingfileer i smalare remsor när vi ska grilla för att köttet ska bli klart innan marinaden brunnit upp. Det kan vara trixigt annars även om man torkar av köttet.
Till den kycklingen gjorde jag en vanlig tzatziki med matyoghurt, riven, avrunnen gurka, salt, vitpeppar och vitlök efter smak.

Den andra varianten, honung och chili blev en marinad med 1 färsk hackad röd chili, några msk limejuice, 1 msk honung, drygt 1 dl neutral olja, lite riven ingerfära, 1 skivad vitlöksklyfta och en skvätt soya, kanske 2 tsk. Jag hade bara vanlig honung som jag värmde i micron med limejuicen för att få den mer flytande eftersom jag inte hade någon redan färdigt rinnande. I med olja, kryddor och så en skvätt soya. Skaka rejält och hälla på kycklingen. Justera mängden marinad efter hur mycket kött du har.
Som sås till denna sorten blandade jag matyoghurt med lite limejuice, lite sweet chilisås och lite ingerfära.

Min kyckling fick ligga i sina dubbla påsar i ca 2 h i kylen innan de fick komma ut, bli avtorkade och mindre iskalla innan de grillades.

Till kycklingen lagade vi en pastasallad med favoritgrönsaker och fullkornspasta.  Det gick ner!

Ängamat

När jag var liten så ville jag äta Ängamat, det lät så fint, precis som änglaskum som också var en gammaldags dessert jag hört talas om. Men min mamma vägrade. Hon hade trista minnen av både änglaskum och Ängamat, och vägrade därmed att laga detta. Till min stora sorg. Men jag kan väl förstå principen av att ett dåligt matminne kan påverka hur man i framtiden värderar vissa smaker eller rätter. Nåja, som vuxen prövade jag i alla fall denna klassiska soppa och OJ vad jag tyckte att det var gott. Allra bäst om man har ett eget trädgårdsland och kan lägga i egna rädisor och sockerärtor, vilken lycka! Men ärligt, köpta går precis lika bra. Allra bäst är det att laga Ängamat på försommaren när man kan köpa fina lokala grönsaker med mycket mer smak än vinterns tråkiga! Och om man har en bra ICA nära sig så kan man ju köpa lagom mycket färsk spenat i deras lösvikts-sallads-buffe (applåder till ICA för denna underbara tanke!)
Vi lagar vår ängamat något otraditionellt eftersom vi har i en buljongtärning. Många gamla tanter vrider sig i plåga över detta tror jag, men det blir godare tycker vi som provat både med och utan. Men det får man välja själv.
316172-104
ca 10 - 15 cm purjolök, gärna med lite grönt också
ett litet huvud blomkål eller ett halvt normalstort
2 morötter
ett 20-tal sockerärtor
50-75 g färsk spenat
1 knippe rädisor
2 potatisar eller en hög små fina färska
6 dl vatten
1 tärning buljong, gärna en ljus sort som höns eller grönsak
5 dl mjölk
1 dl grädde + 2 äggulor till redning
salt och VITpeppar för den klassiska smaken

Mängden grönsaker kan man styra själv, sorterna lite också, detta är vad vi gillar!
Skär alla grönsaker i mindre bitar, skala potatisen om det inte är färsk som bara sköljs och skivas.
Koka upp vatten och buljong. Lägg ner morot, potatis och blomkål i små buketter. Koka tills grönsakerna är nastan mjuka. Späd med mjölk, koka upp igen och lägg ner hel spenat, skivade rädisor och sockerärtorna skurna i bitar. Koka tills alla grönsakerna känns klara. Smaka av med salt och peppar och kanske en sväng med sellerisalt också om man vill. Vispa ihop redningen och rör ner i soppan. KOKA INTE, utan värm bara försiktigt några minuter och servera sedan med en knäckebrödsskiva med ost på.

thaiinspirerad fläskfile

Mycket asiatiskt blir det här plötsligt, vi har hamnat i ett spår och så länge alla äter och är glada så kör vi på. Detta var ett experiment, jag hade inget basrecept, så familjen var något skeptisk, men det lyckades och blev över till några lyxiga lunchlådor. Jag ska försöka att återge receptet så gott jag kan, pröva er fram till lagom sälta, styrka och smak, för alla gillar olika delar av det asiaiska köket olika mycket. Jasminris till är gott eller en näve nudlar om man föredrar det och om man är superlyxig så kan man ju runda av hettan med en efterrätt på massor av färsk frukt med lite glass.
image103
I mitt fall fick vi en massa över som blev goda lunchlådor för kommande dagar! Inte helt fel när man har bråttom.

jag hade:
400 g fläskfile
1 burk kokosmjölk
1 lime
1 röd chili
ca 6 vårlökar
färsk ingefära
vitlök
12 champinjoner
2 morötter
1 paprika
oystersås
sesamolja
kycklngfond

Köttet skärs i lagom stora grytbitar, jag vill inte ha bitarna allt för små för det blir så lätt torrt och trist då. Köttet fick fin färg i lite neutral olja och så lite salt och svartpeppar på. Sedan fick det vila. I en gryta blandade jag ihop kokosmjölken med några msk oystersås, några droppar sesamolja, riven ingerfära, finhackad chili och lite riven vitlök. Det fick koka upp. Morot och svamp skars i bitar och stektes upp som hastigast. ner i kokossåsen tillsammans med skivad vårlök, kött och paprika. Det fick puttra och smakades sedan av med rivet limeskal, saften från limen och lite mer av det som behövdes, som tex lite kycklingfond. koka ihop så att köttet är precis klart, tar inte så lång stund alls, och servera sedan.

Köttfärsbiffar ala björn och Walle

Jag har nog berättat innan att mina svärföräldrar då och då köpr en ko eller liknande för att lägga i frysen. med den sortens kontakter så kan man få både det ena och det andra i djupfryst form. Trevligt. Sist fick vi en rejäl omgång med kalvfärs som de fått från sin kött-langare (det ÄR ett skämt) Jättefin mager kalvfärs i gigantiska förpackningar, mer avpassade till att utfodra ett halvt dagis än för en familj. så vad göra? Man kan ju inte direkt tina upp 1,5 kg färs och bara använda lite, det går inte så jag hade en dag av färsbiffar. Och vad bättre att göra på kalvfärs än Wallenbergare??? underbart milt och gott så att köttsmaken faktiskt fick lov att komma till sin rätt. Alla åt och vi fick massor över. Måååånga lunchlådor blev det med gott potatismos, gröna ärtor och gräddsås. Men jag hade så klart färs kvar så då fick det bli en lite vildare biff som kallades björntass av min pappa. Goda, ganska stora biffar med stekt svamp i fyllningen. Prova, det är inte svårare än att laga andra färsbiffar.
Prentes: varför måste vi hela tiden döpa om vanlig mat bara för att få den att låta mer spänande??? vad är det för fel på mos? Idag kan vi kalla det puré (barnmat i mina öron) eller stomp eller masch för att vara mer internationella. Jag ar lite svårt att köpa det där, det är inte godare för att man kallar det något annat. Basta! Så nu har jag tyckt till. Tyck gärna du också!
image100
Minibjörntassar. Här fick det bli ugnspotatis till och istället för att "bara" lägga stekt svamp på biffarna så ville barnen ha en svampsås till. Gick lika bra det.

Wallenbergare:
400 g kalvfärs (eller nötfärs om man inte har tillgång till just kalv)
1,5 - 2 dl vispgrädde, här ska det vara helfett
3-4 äggulor
1 tsk salt
vitpeppar
ströbröd, ca 1-2 dl

Blanda färsen med grädden och äggulorna till en ganska lös färs, känn efter hur den blir för det an variera lite på färsen själv, storleken på gulor etc. Det ska vara löst, men inte rinnigt, det ska gå att forma biffar men tänk på att inte göra den lika fast som en traditionell köttbulledeg. Jag lovar att färsen stabiliserar sig under tillagning.
Forma biffar, gärna lite trindare sådana så de håller sig saftiga. Vänd biffarna i ströbröd och stek dem i gyllenbrunt smör på båda sidorna, ca 3 min per sida, till vacker färg. ha inte högsta värmen på plattan för då bränner man panneringen. Efterstek gärna i ugn, 125 grader medan du gör sås etc.
Servera med kokt eller mosad potatis, lingon, ärtor och en god gräddsås.
Jag vispar ner några dl vispgrädde i pannan efter att sista biffen är stekt, låter det koka några minuter och smakar av med lite salt, peppar och ev kalvfond. Red om du vill eller koka ner såsen tills den är simmig av grädden självt om du har tid.
Riktigt gott och lite lyxigt.
 
Björntassar
400 g nötfärs
1 gul lök
150 g champinjoner (jag tar gärna 200 g, men jag älskar svamp) helst kastanje- eller skogschampinjoner
1 tsk salt
vitpeppar
1 ägg
0,5-1 dl vatten
0,5 tsk timjan, torkad

Hacka löken och 100 g av svampen. Fräs i lite matfett och krydda med salt och peppar. Se till att svampen hinner få lite färg. Ställ åt sidan så att det svalnar.
Skiva resten av svampen och fräs till fin färg, salta lite lätt och peppra lite. Ställ åt sidan som tillbehör/garnering.
Blanda färsen med salt, peppar, ägg, smulad timjan och lök/svampfräset till en ganska lös färs, prova dig fram med vattenmängden. Forma ganska stora biffar som ska vara ganska platta, max 1,5 cm tjocka och ruta ytan med en kniv så håller de ihop bättre. Stek dem i medelvarm stekpanna till vacker färg och låt dem ev vila i ugnen på 125 grader medan du gör sås.
Vispa ur pannan med lite vatten och sedan grädde. Smaka av med salt, peppar, timjan - men bara lite, det ska inte dominera allt för mycket, och kanske pyttelite lökpulver. kanske en skvätt kalvfond. Red om du vill eller ha det som en gräggid sky.
Servera biffarna med en hög svamp ovanpå och skeda såsen över. Gott till är pressad potatis eller en gratäng.

Dillkött

Jag är ju en förespråkare för husmanskost. Rejäl mat, kött och sås och potatis, ja tack. I alla fall i bland. Och dit hör dillkött. Mört, kokt kött med potatis och en sås full av färsk dill, en höjdare! Gärna kokta morötter till om jag får bestämma, men det är inget måste *L*. Hos oss gör vi en vanlig vit sås utan ättika och nu vrider sig nog de rena klassikerna i plågor, men det är en smaksak. Vill man ha den typiska syrliga smaken, i med ättikan, vill man inte? Låt bli!  Jag vill inte så vi låter bli,  men jag gör min sås på buljong från köttkoket och vispgrädde. Och massor av dill och en tydlig smak av vitpeppar ska det vara i min bok, då är jag nöjd och i denna fråga även familjen.
Jag brukar koka dillkött på det köttet som är på extrapris, men förslagsvis så kan man använda högrev, märgpipa eller bringa. Benfritt helst. Det är långsam mat, men den sköter sig själv, så det är faktiskt inget jobigt, och perfekt för en söndag, huset fylls av dofter och man hinner göra massor av andra saker. 

Dillkött för 6 personer eller kanske 4 hungriga och en matlåda

ca 1 kg benfritt nötkött eller 1,5 kg med ben
vatten
1,5 tsk salt per liter vatten
1-2 morötter
1 stjälk selleri
1 stor gul lök
1 lagerlad
10 hela korn vitpeppar

Skölj av köttet och lägg i en trång gryta. Häll på vatten så att det tcäker köttet, mät det så att du kan avpassa saltmängden. ta upp köttet. Salta vattnet.
Koka upp vattnet och lägg ner köttet i det kokande vattnet, gärna med en köttermometer instucket. Skumma av ytan.
Lägg ner skalad morot i bitar, sellerin i bitar och löken skuren i 4 delar. Lägg ner lagerblad och pepparkorn och koka köttet, men inte allt för häftigt i drygt en timme, ev 1,5 h eller tills temperaturen är 85-90 grader. Om vattnet kokar bort, fyll på lite så att det täcker.
låt köttet vila i 10 minuter i lagen. Gör en sås, se vanlig redning och späd med kokvatten och grädde, jag använder 3 dl grädde och 3 dl kokspad knappt till 3 msk mjöl. Men det kan vara smaksak, det kan gå åt mindre eller mer vätska. man kan göra på enbart mjölk, men då tappar man lite av smaken tycker jag.
Smaka av såsen med salt, peppar, ev ättika och rör ner rejält med finskuren färsk dill och servera med kokt potatis.

slowfood del 2 - tjälknöl

Äntligen har jag tid och samtidigt tillgång till min blogg (problem med byte av plattform som inte bör påverka er som läsare). Nu ska jag berätta om den kära köttbiten som faktiskt blev en tjälknöl till slut. och en god sådan! Det var en fjällko, inte något annat konstigt som jag först trodde och efter sina timmar i kryddig lag så fick vi en vackert rosa och välsmakande bit kött. MEN jag lyckades med det en husmor INTE vill ska hända... jag tappade hela potatisgratängen i golvet när jag var på väg till bordet med den. Glasform mot stengolv - ingen bra ide... Pang, krasch och så var den middagen körd. I alla fall i sin ursprungliga form. Tur att man kan improvisera och därmed begå helgerånet av att servera denna klassiska rätt med potatiskroketter och svampsås. men nöden har ingen lag och mätta blev vi. Alltid något.
jag kan varmt rekommendera att laga just tjälknöl, det tar lång tid och kräver viss planering, men det kräver minimalt med arbetsinsats!!! Det sköter sig självt i ugnen och går utmärkt att förbereda. Därmed är det en perfekt rätt om man ska ha gäster, köttet är klart och på sommaren så kan man servera med färskpotatis och en god sås, tex kantarellsås eller en matig potatissallad. Gott och enkelt! Gratäng är utmärkt tillbehör (om man slipepr skrapa upp den från golvet det vill säga) och med en sallad så behövs ingen sås. Tänk bara på att göra den i god tid och att inte förvara den i lagen utan hälla av lagen och sedan förvara den i upp till några dagar fram till festen.

Tjälknöl (original tjälknul)
1,5 kg djupfryst benfitt nöt- eller älgkött, tex bog eller ytterlår
(man kan använda ofryst kött så klart, då blir tillagningstiden kortare!)
Lägg det djupfrysta köttet i en ugnsform och sätt in i ugn som är förvärmd till 75 - 100 grader, den lägre temperaturen för varmluftsugn. När köttet har tinat, dvs efter några timmar, så stick in en köttermometer så att spetsen hamnar i den tjockaste delen av köttbiten. Stek i ca 10-12 timmar för djupfryst stek eller tills temperaturen är 60 grader för rött kött, 70 grader för rosa och 75 grader för helt genomstekt.
Ta ut köttet och koka upp lagen. Låt den koka ca 5 min och låt den svalna lite.
Häll över köttet i en bunke eller dubbla fryspåsar. Se till att lagen täcker köttet. Låt vila tills det är svalt, lägg i kyl och låt ligga i lagen ca 5 timmar. Ta upp köttet och förvara kallt utan lag. Skär i tunna skivor vid serveringen.

Lag:
1 liter vatten
1 dl salt (JA, det ska vara så mycket!)
1 tsk socker
0,5 tsk grovstött svartpeppar
1 stort smulat lagerblad
15 krossade enbär
ev 1 tsk torkad timjan

Denna omgång är lagom till ca 10 portioner, ska man ha många gäster så lägger man in flera köttbitar på samma gång i ugnen och gör lag i större omgång.

Fläskfile

Gårdagens påskmiddag blev god, men eftersom vi är sjuka (igen) så räckte orken precis lagom för ett kulinariskt experiment på köttet och inte mer... därför blev det en något märklig måltid som säkert är mycket godare med en pastasallad full med grönsaker, oliver och fetaost än med färdigköpt rösti och tomatsallad på trötta vintertomater och torkad basilika... men ibland får man fuska. Ärligt så tror jag att vi kommer att njuta av denna fläskfile fler gånger men med helt andra tillbehör! Den fick väl godkänt av familjen.
Så vi slöt oss till att man kan ju inte få allt. Barnen var glada i alla fall eftersom någon orkade ta sig ut och köpa påskgodis, fylla ägg och faktiskt gömma dem också. A woman got to do what a woman got to do... Och om man frågar dem så är de färdigköpta röstisen jättegoda. MYCKET godare än en nyttig pastasallad med en massa grönsaker....
image98

Fylld fläskfile, 4 personer
1 putsad fläskfile, ca 500 g
knappt 1 paket fetaost med mycket smak, en normal förpackning. Gillar man smaken av oliv, ta lite mindre ost, drygt halva paketet istället
ca 0,5 dl tapenade, gör själv eller köp färdig
peppar
parmaskinka, pancetta eller annan salt, torr skinka

Skär köttet till en rektangel (nu ska jag försöka förklara, ojoj) jag skär längs med filen fast inte i mitten utan vid en tredjedel ca och nästan igenom , men den ska hänga ihop. Sedan skär jag åt andra hållet , dvs in mot mitten av filen men fortfarande längs med, så att jag kan vika ut en platta av köttet. Låter detta grymt krångligt, skär då bara ett snitt ner i köttet och fyll glipan, men då behövs inte lika mycket fyllning.
Mosa ihop fetaosten med tapenaden och lite peppar. Salt behövs inte eftersom både osten och tapenaden är salt och skinkan du lindar i likaså.
Bred ut fyllningen på köttet och rulla ihop till en rulle och linda den med skinkan så att den håller ihop. Lägg med skarven neråt i en ugnsform och stek i ugn. Jag stekte min i 190 grader i ca 25 min och lät den vila 10 min under fole innan den skars upp, men tiden varierar beroende på hur tjockt köttet är och hur väl genomstekt du vill ha den. Jag föredrar om det är precis bara knappt klart för då är det som mörast och saftigast. Min mamma hade dött om inte hennes kött var helt genomstekt, gärna grått och torrrt, så det är ju en smaksak... är du osäker på tillagningstiden, använd en stektermometer.
Skär köttet i skivor på ca 1 cm med vass kniv och servera med valfritt tillbehör, tex sallad, eller ugnspotatis eller liknande beroende på orken denna dag....
PS: om man ändå har en massa tapenade så kan man ju alltid tjuvstarta middagen med liten apperitiff med något gott i glasen och ett bröd med lite tapenade på. Lyx i all sin enkelhet.

Tidigare inlägg
RSS 2.0